Två solskydd kan se likadana ut och ändå lösa helt olika problem. Det ena hanterar ljus, det andra hanterar energi. Vilket ni behöver avgör var skyddet ska sitta – och hur mycket det faktiskt sparar.
Inre solskydd är bländskydd
Gardiner, persienner och rullgardiner som sitter innanför glaset är i första hand bländskydd. De skärmar av det direkta solljus som stör synen och skapar obehag för dem som vistas i lokalen. Men solstrålningen har redan passerat glaset när det inre skyddet träder in, och den energi som en vanlig väv absorberar stannar till stor del inomhus. Bra på ljus – och på värme beror det helt på väven, vilket mätningen längre ner visar.
Yttre solskydd är energiskydd
När en markis eller utvändig jalusi är nere träffar solstrålningen skyddet på utsidan. Det som inte reflekteras bort absorberas av väven och ventileras ut i det fria. Värmen når aldrig rummet. Det är skillnaden mellan att hantera ljus och att hantera energikostnader. Här har utvändigt en termodynamisk fördel: även den värme som väven absorberar ventileras bort på utsidan i stället för att hamna i rummet.
Ett mellanting
Det finns också invändiga vävar konstruerade som energiskydd: de har ett metallskikt som reflekterar tillbaka en del av den solstrålning som redan passerat glaset, i stället för att absorbera all den. Den solenergi som kan stråla in genom ett fönster kan nämligen också stråla ut igen.
Vad mätningen visar
Att invändigt skulle vara chanslöst mot värme stämmer inte. I en kontrollmätning från Pendax (2026) mättes instrålningen ungefär en decimeter innanför respektive yta: 825 W/m² ute blev 500 W/m² rakt genom glaset utan väv, 76 W/m² med en utvändig standardväv och 37 W/m² med en invändig aluminerad väv. Den utvändiga väven stoppade alltså 91 % av uteinstrålningen – den invändiga aluminerade 95,5 %.
Mätningen avser direktinstrålning, och en del energi absorberas fortfarande i väv och glas och stannar i rummet – det är där utvändigt behåller sin fördel. Men slutsatsen står sig: en väl vald invändig väv kan kapa solvärme i klass med, eller över, ett utvändigt standardskydd. Valet mellan invändigt och utvändigt är alltså en räknesak per fasad, inte en automatisk princip.
Gratis värme är också värme
Solen är en långt större tillgång än ett problem. Under kalla delar av året bidrar solstrålning genom fönster positivt till uppvärmningen – gratis, miljövänlig energi som annars hade krävt el eller fjärrvärme. Att stänga ute den i onödan är slöseri.
Just därför räcker det inte med en enkel temperaturgräns eller ljuströskel. En mulen dag på tjugotvå grader ger knappt någon solvärme, en klarsolig dag på arton kan ge ett tillskott ni gärna behåller. Solvärmemodellerna hanterar det med ett temperaturbörvärde: under en inställd utomhustemperatur kliver solskyddet åt sidan och låter solen värma.
Så väljer ni rätt
Handlar behovet om bländning, insyn eller mörkläggning – och gärna oberoende av vädret ute – är ett inre skydd ofta rätt. Handlar det om att kapa solvärme och kylkostnad kan både utvändigt och rätt invändig väv leverera – väg glasandel, orientering och intern värmelast fasad för fasad. Många byggnader vill ha bådadera: utvändigt energiskydd på de solutsatta fasaderna och invändigt bländskydd där människor sitter.
Ett utvändigt skydd lever samtidigt i vädret och måste hanteras därefter – hur SOLO håller det säkert i blåst och kyla beskrivs i Hur skyddar Pendax SOLO utomhussolskydd mot vind och is?
Räkna på det
Vill ni se hur mycket ett energiskydd kan spara på era fasader – och hur det översätts till kWh och CO₂ – rita byggnaden i globala SOLO-kalkylatorn. Vill ni sedan få ut siffrorna löpande som underlag, se hur data når er ESG-rapportering. Och vill ni se vilken kombination som passar just er byggnad, prova konfigurationsverktyget.