Pendax
SOLO
Solskyddet sitter mitt i tre saker varje fastighetsägare bryr sig om: energikostnaden, hyresgästernas komfort och er förmåga att redovisa hållbarhet. Samma Pendax SOLO kan vara allt från en enkel motor som lyder order till en autonom lösning som väger in sol, väder och beräknad solvärme.
Till skillnad från traditionella lösningar kräver SOLO ingen tung projektering eller månader av programmering. I stället räcker en förhållandevis enkel konfiguration – och den här guiden hjälper er att göra rätt val för varje byggnad.
Svara på några frågor per byggnad nedan, så föreslår verktyget en beslutsmodell, en datakälla och en tillbehörslista – en specifikation ni kan ta med rakt till installatören.
Bocka i byggnadens förutsättningar och se direkt vad som passar – och varför.
Om verktyget. Rekommendationerna bygger på Pendax SOLO:s faktiska beslutsmodeller och regler – till exempel att ett utvändigt solskydd behöver färsk väderdata för att sänkas säkert i vind, och att solvärmemodellerna behöver ljusgivare, utomhustemperatur och uppkoppling. Verktyget är en vägledning för projekteringen, inte en bindande offert. Slutlig konfiguration bestäms tillsammans med installatören.
Vill ni förstå resonemanget bakom rekommendationen? Nedan går vi igenom valen steg för steg.
Människor och komfort, ekonomin och kylkostnaden, en känslig process – eller ska det bara göra som ert eget system säger? Svaret styr allt som följer.
Låg felkostnad räcker med en grov väderbedömning. Hög felkostnad – bländning, störd verksamhet, personal som måste ingripa – motiverar lokal mätning vid det faktiska fönstret.
Ni via scheman, hyresgästen via en knapp, ett överordnat system – eller SOLO på egen hand? I vissa byggnader är poängen autonomi, i andra att era egna system behåller kontrollen.
Två fastigheter med exakt samma hårdvara kan behöva motsatta inställningar, eftersom verksamheterna bakom fönstren har olika tolerans för bländning, värme och rörelser.
Handlar mest om människor och om att behålla hyresgäster. Bländning och jämn komfort väger tungt, och felkostnaden är hög på rumsnivå.
Utgångspunkt: ljusgivare, ofta solvärme om energinytta ska redovisas.
Stora glasytor, stora kylkostnader och många människor i rörelse. Energi och termisk komfort i centrum – och lugna, samordnade rörelser.
Utgångspunkt: solvärme eller synkroniserad ljusstyrning.
Förutsägbarhet är ofta viktigare än finess. Många vill att solskyddet underordnas det egna styrsystemet och fungerar robust även utan internet.
Utgångspunkt: ingen autonomi eller enkel lokal automatik.
Höga krav på drift utan internet och egna, slutna styrsystem. Poängen är ofta att SOLO inte ska fatta egna beslut, utan lyda ert system via en trådad anslutning.
Utgångspunkt: ingen autonomi, RS-485.
Datakällan avgör både kostnaden och hur väl lösningen motsvarar förväntningarna. Den ena är inte alltid bättre än den andra – det beror på byggnaden.
Ger en prognos för byggnadens koordinat, bland annat molntäcke. Kostnadseffektivt och ofta fullt tillräckligt när enstaka avvikelser inte är kritiska och vädret är jämnt över ett större område.
Men molntäcke för en koordinat är inte samma sak som solljuset vid ett visst fönster – det kan inte garantera bländningsskydd vid en enskild arbetsplats.
Flyttar beslutet ut till själva fasaden och mäter den verkliga solen där solskyddet sitter. Ger ett mer lokalt underlag, snabbare reaktion och högre precision – särskilt när moln, skuggor och reflektioner växlar snabbt.
Den flyttar grunden från ”ungefär rätt för området” till ”reagerar på solen som faktiskt träffar det här fönstret”.
För allt fler fastighetsägare räcker det inte att en åtgärd känns bra – den ska kunna redovisas. Med rätt solvärmemodell beräknar CONDUCTOR blockerad solvärme, undviken kylenergi och en indikativ klimatpåverkan, utifrån solinstrålningen vid fasaden, solskyddets position över tid, glasarea och temperatur.
Styrkan är spårbarheten: metoden, antagandena och datatäckningen redovisas öppet. Det blir en modellbaserad beräkning som tål att granskas – ett trovärdigt besluts- och ESG-underlag, inte en lös siffra utan ursprung.
Saknas verkliga glasmått stannar systemet inte – det uppskattar arean från solskyddets gångtid och en standardbredd, så att ni får energital från start och kan höja precisionen efter hand.
SOLO kan ta emot ett larmkommando och köra upp solskyddet, varefter en låsning hindrar att det fälls ned tills larmet återställts. Signalen kan komma via trådad RS-485 eller nätverksbaserad MQTT – välj en väg eller båda.
EN 54 är standarden för branddetekterings- och brandlarmsystem. Den skiljer på själva brandlarmsystemet och de övriga system i byggnaden som ett larm kan styra.
Solskyddet hör till de senare. Det kan dra sig undan på signal för fri sikt eller åtkomst, men det är inte en del av det certifierade brandlarmsystemet – och byggnadens brandskydd vilar inte på det. Funktionen projekteras som en ansluten åtgärd, tillsammans med er brandskyddsansvarige och brandlarmsanläggningens avsedda gränssnitt.
Fördjupning i SOLO Academy: Hur fungerar solskyddets brandlarmsfunktion enligt EN 54?
Med Pendax CONDUCTOR konfigurerar ni varje byggnad efter dess behov – ett kontor på solvärme, en driftbyggnad helt utan autonomi, en galleria på synkroniserad ljusstyrning – och fjärrstyr, grupperar, övervakar och rapporterar centralt. Ni behöver inte standardisera bort skillnaderna; ni hanterar dem från samma ställe.
Hör av er, så går vi igenom era fastigheter och föreslår rätt nivå av automatik, datakällor och tillbehör för var och en.