Pendax SOLO kan rullas ut på två sätt – med samma hjärna i botten. Skillnaden handlar om granularitet: hur finmaskigt ni kan mäta, styra och redovisa, ända ned till det enskilda fönstret.

De två alternativen

  • Utan reläboxar – en Pendax SOLO per solskydd. Varje fönster får sin egen enhet.
  • Med reläboxar – en Pendax SOLO driver flera motorer via en reläbox, så att en grupp fönster delar på en enhet.

Båda bygger på samma firmware och samma beslutsmotor. Hur de kopplas fysiskt ser ni i Så är systemet uppbyggt, och vad de kostar kan ni jämföra i budgetkalkylatorn.

Utan reläboxar Med reläboxar SOLO Fönster 1 SOLO Fönster 2 2 separata enheter i CONDUCTOR SOLO Reläbox Fönster 1 Fönster 2 1 enhet i CONDUCTOR
Granularitet per fönster eller per grupp. Utan reläboxar sitter en SOLO ovanför varje motor – varje fönster kan ha egen solgivare, egen knappsats och egen appstyrning, och syns som en egen enhet. Med reläboxar driver en SOLO via en reläbox motorerna i flera fönster: högst en solgivare, en knappsats och en appstyrning för hela gruppen, som redovisas som en enhet.
Pendax SOLO Motor i fönstret Reläbox Enhet i CONDUCTOR

Utan reläboxar: full granularitet per fönster

Med en SOLO per fönster kan varje fönster få:

  • Egen solgivare – ljuset vid just den rutan styr just den rutan.
  • Egen knappsats och appstyrning – den som sitter där styr sitt eget solskydd (se Hur styr jag solskyddet med mobilappen?).
  • Egen enhet i CONDUCTOR – varje fönster syns, styrs och redovisas var för sig.

Det ger maximal komfort och precision: två fönster bredvid varandra kan bete sig olika beroende på sol, skugga och vem som sitter där. Att solen kan skilja sig även mellan närliggande fönster ser ni i soldemon.

Med reläboxar: granularitet per grupp

Med reläboxar delar flera motorer på en SOLO-enhet, och finmaskigheten flyttar från fönster till grupp. Högst kan gruppen ha en solgivare, en knappsats och en Bluetooth-styrning, och i CONDUCTOR redovisas hela gruppen som en enhet.

Man tänker sig lätt att reläboxar blir billigare eftersom det behövs färre SOLO-enheter – men så självklart är det inte. Reläboxarna kostar också, och det tillkommer kabeldragning mellan SOLO-enheten och reläboxarna. I flera realistiska kalkyler blir lösningen till och med billigare utan reläboxar. Döm alltså inte ekonomin på förhand – jämför de två alternativen i budgetkalkylatorn.

Det finns också en kostnad som kan dyka upp längre fram. Vid en hyresgästanpassning eller ombyggnad, när ett fönster tillkommer, måste enheten kopplas till rätt befintlig grupp för att allt ska bete sig som ni är vana vid – och rätt grupp är inte nödvändigtvis den fysiskt närmaste, utan den som speglar organisationen och verksamheten i lokalen. Det kräver lite eftertanke. Samtidigt ska det sägas tydligt: det är inte alls så krångligt som i ett traditionellt system, där man får gå in i en centraldator och lägga till adresser och konfiguration. Med SOLO handlar det bara om att koppla enheten till rätt grupp. Läs mer om vad det innebär i praktiken, med två konkreta scenarier, i Vad händer med solskyddet vid en hyresgästanpassning?

Vad det betyder i praktiken: Pelle och Astrid

Tänk er att Pelle och Astrid sitter vid var sitt fönster i samma grupp. Med reläboxar gäller:

  • Automatiken styr – utifrån data vid ett fönster. Gruppen är fortfarande autonom; det är beslutsmotorn som kör. Men den läser sin solgivare vid ett av fönstren – säg Pelles. Det är alltså solen och ljuset vid Pelles fönster, inte Pelle själv, som avgör vad som händer i hela gruppen – även i Astrids fönster.
  • Även den manuella styrningen är gemensam. Gruppens enda knappsats och app-anslutning sitter vid samma punkt. Vill någon gå förbi automatiken gäller det alla fönster i gruppen.

I praktiken landar det lätt i en av två lite olyckliga roller. Antingen får Astrid finna sig i det som passar Pelles fönster – automatiken följer ju ljuset vid hans fönster, och använder han knappsatsen är det han som avgör. Eller så blir Pelle den som får resa sig och trycka på knappen varje gång Astrid vill ändra – en sorts ofrivillig knapptryckare. Ingetdera är hela världen, men man vill sällan skapa ett litet arbetsmiljö- eller samarbetsärende i onödan – bara för att man sparat in på solskyddsstyrningen.

Vill ni att var och en ska kunna få sitt eget solskydd att göra som hen vill talar det för en SOLO per fönster (mer om den sortens kontroll i Hur får man ett autonomt system att göra som man vill?).

Det behöver ändå inte vara ett problem. Sitter Pelle och Astrid i samma öppna yta, i samma fasad med samma sol, vill fönstren oftast bete sig lika ändå. Och jämfört med ett traditionellt, centralstyrt system är det fortfarande ett stort steg framåt. Men det är en konsekvens att känna till innan ni väljer.

Så väljer ni

  • Utan reläboxar när fönstren i samma yta har olika behov – cellkontor, olika preferenser, olika sol- och skuggförhållanden per fönster – eller när ni vill kunna styra och redovisa varje fönster för sig i CONDUCTOR.
  • Med reläboxar när en grupp fönster ändå ska bete sig lika – ett sammanhängande fasadband eller en gemensam yta. Men räkna på det i budgetkalkylatorn först: färre SOLO-enheter vägs ofta upp av reläboxarnas pris och den extra kabeldragningen.

Ofta blir det en blandning: en SOLO per fönster där komforten är individuell, reläboxar där fönstren hör ihop.

Räkna på de två alternativen i budgetkalkylatorn, se hur solen faller på just era fasader i soldemon, och läs mer om den fysiska uppbyggnaden i Så är systemet uppbyggt.